Ekot och P3 Nyheter rapporterar idag om att flera universitet som är anslutna till datanätet Sunet rutinmässigt stänger av studenter som är kunder hos dem efter misstanke om fildelning. Enligt vad som sägs räcker det att det kommit in två (2!) klagomål om misstänkt fildelning för att studenterna ska stängas av.
Det är makalöst att man från de dataansvarigas håll agerar på rena spekulationer från någon som i en eventuell tvist skulle vara parter i målet. Kort sagt är det en katastrofal totalkapitulation inför upphovsrättslobbyn. Jag blir mörkrädd, finns det inga beviskrav alls så är det ju fritt fram för vem som helst att kräva avstängning lite hur som. Hur tänker man då?
Det minsta man ju skulle kunna begära är en polisanmälan som ansetts vara tillräcklig för att leda till åtal. Först då kan något överhuvudtaget komma att redas ut. Att gå på allmänna klagomål är att agera på hörsägen, och det hör rimligtvis inte hemma i ett hyfsat öppet samhälle.
Samtidigt rapporterar IDG att BSA levererat siffror om piratkopiering som visat sig vara rena uppskattningar och gissningar. BSA erkänner att det handlar om räkneexempel, men tycks i övrigt inte se det problematiska i det. Man blir ju mörkrädd.
Till saken hör, vad jag förstått, att BSA i Sverige till skillnad från Antipiratbyrån och MPAs Monique Wasted inte har någon juridisk representation. Istället är BSAs företrädare i Sverige en PR-byrå. Vilket talande sammanträffande.
Det är makalöst att man från de dataansvarigas håll agerar på rena spekulationer från någon som i en eventuell tvist skulle vara parter i målet. Kort sagt är det en katastrofal totalkapitulation inför upphovsrättslobbyn. Jag blir mörkrädd, finns det inga beviskrav alls så är det ju fritt fram för vem som helst att kräva avstängning lite hur som. Hur tänker man då?
Det minsta man ju skulle kunna begära är en polisanmälan som ansetts vara tillräcklig för att leda till åtal. Först då kan något överhuvudtaget komma att redas ut. Att gå på allmänna klagomål är att agera på hörsägen, och det hör rimligtvis inte hemma i ett hyfsat öppet samhälle.
Samtidigt rapporterar IDG att BSA levererat siffror om piratkopiering som visat sig vara rena uppskattningar och gissningar. BSA erkänner att det handlar om räkneexempel, men tycks i övrigt inte se det problematiska i det. Man blir ju mörkrädd.
Till saken hör, vad jag förstått, att BSA i Sverige till skillnad från Antipiratbyrån och MPAs Monique Wasted inte har någon juridisk representation. Istället är BSAs företrädare i Sverige en PR-byrå. Vilket talande sammanträffande.
lePlaid