Under våren, när diskussionerna om telekompaketet gick som hetast, polariserades debatten rätt snabbt. En massa intresserade och engagerade människor gick samman i vad som kom att bli nätverket We Rebuild, samtidigt som Näringsdepartementet presenterade sin syn kring telekompaketet utan insyn från särskilt kritiska röster.

Det där hämtade Näringsdepartementet faktiskt upp hyfsat snabbt, särskilt när We Rebuild förklarade att man tänkte skriva en egen skuggutredning till den utredning om öppenhet på internet som Näringsdepartementet gett Post- och Telestyrelsen i uppdrag att göra. Både We Rebuild och vi i Juliagruppen har haft vettiga och konstruktiva kontakter med Näringsdepartementet under sensommaren, och vi blev än mer glatt överraskade när Åsa Torstensson häromsistens skrev på Newsmill om hur hon tänker sig att det krävs fler aktörer i byggandet av framtidens IT-politik. Precis som Joakim Jardenberg skriver så tycks Regeringen kanske öppna ett lite utrymme för lyssnande nu.

Just därför blir det lite konstigt, känner jag, när statsminister Fredrik Reinfelt i sin regeringsförklaring för kommande år pratar jobb, jobb, jobb, Europa, jobb, Europa och jobb. Men inte internet. Nicklas Lundblad kommenterar:

IT-politiken nämns en gång, och då är det i frågan om IT-infrastruktur. Inget om entreprenörskap på nätet, inget om innovationen på nätet och inget om nätets kapacitet att skapa helt nya former för deltagande politik – detta trots att Sverige under ordförandeskapshalvåret är en avgörande kraft i skapandet av de kommande fem årens IT-politik i Europa.

Det är trots allt valår. Vill man få med sig alla de människor som ser internet som mer eller mindre jätteviktigt för framtiden kan det ju vara en poäng i att börja fiska lite. Nu, typ?

(Det blir ännu viktigare att man visar konsekvens i sin politik när det tydligen är så att svensk internetlagstiftning används som ett föredöme utomlands. Det är dags att tänka till nu. Läs mer om just det här på Cybernormer.)